Kyrgyzstan · 17 Days · 14 Moments · June 2015

Chris Ahlgren

Swedish Expedition to Pik Lenin, Kyrgyzstan


8 July 2015

Pik Lenin 7060 meter över havet kom vi. Det är 74 höjdmeter från från toppen och 300 meter fågelvägen. Efter 10,5 timmars snöpulsande var det nödvändigt att vända trots så nära. 16 timmar efter starten, Kl 2200, var vi tillbaka i tälten. Då hade det hunnit bli mörkt. Pga dåliga väderutsikter la vi summit push tidigare än planerat och då också från ett läger tidigare. Det innebar över 1000 höjdmeter i ospårad snö. Testa att pulsa i meterdjup snö uppför en backe, lägg till 6-7000 meter mindre syre (typ samma höjd ett inrikesplan håller) och håll på i 10,5 tim uppför och sen ytterligare 5,5 tim nedför. Ingen IPA-testdrickning precis. Några av blev också höjdsjuka i samband med att vi vände och fick delvis hjälpas ner. Men alla mår bra och är stolta av prestation. Som en Ryss sa dagen efter (på stark rysk brytning): "Congratulation, you are a very strong team. Like Magnus Hellner and Charlotte Kalla." Gott betyg :)

6 July 2015

Vi tog 1000 höjdmeter idag ned full packning. Startade klockan 0800 och efter sju slitsamma timmar var vi äntligen framme vid Camp 2 Normalleden. Jan-Erik hade det jobbigt redan tidigt. Jag tog hans och Franks tält för att avbelasta. Det hjälpte, Jan-Erik kom upp men för blev det den slitigaste dagen hittills. Vi kom upp utan incidenter förutom att jag tappade min favoritmössa. Enligt prognosen ska det bli två fina dagar nu och sen snö. Det ställer oss inför ett dilemma: vi har två dagar upp till sista campet på 6500 meter vilket gör att vi förmodligen får dåligt väder för toppdagarna. Vi vet inte hur länge det dåliga vädret håller i sig. Därför diskuterar vi om vi istället skulle göra summit push redan från 6100 meter, dvs i övermorgon (sista dagen med bra väder enligt prognosen).

5 July 2015

Vid sista biten av snö kastade några av oss ner ryggsäckarna i förväg som kanade och rullade nedför snön. En säck började rulla kraftigt så att det ramlade grejer ur den. En annan, Jan-Eriks, rullade för långt och stannade till slut 100 meter från oss. När han skulle hämta den hamnade han i en "eftermiddagslavin". Dom brukar vara små och han klarade helt utan åkommor. Inte så bra ide det här med att kasta ryggsäckar i förväg, om du frågar mig... Vilodag idag den femte juni. I morgon tar vi oss upp till normalruttens Camp 2 som ligger på runt 5400 meter. Det blir en stigning på 1000 meter. Räknar med att det tar åtta timmar.

4 July 2015

Ungefär 200 höjdmeter från tänkt Camp 2 bestämde Jonn sig för att vår rutt, Lipkin Rock, är för svår för en del av klienterna. Så istället för att riskera något tog vi beslutet att vända och ta in på normalrutten. Klokt beslut tror jag. Vi har slagit läger på ett stenparti, 4400m, ca en km från Camp 1 normalrutten. Vädret är helt ok, lite mildare luft och en aning blåsigare. Vissa partier var ordentligt branta där vi fick "frontpointa "en del, dvs man hugger in frontaggarna på stegjärnen i isen och med hjälp av isyxan klättra man uppåt. Liknar vanlig isklättring fast inte med lika ändamålsenlig utrustning. Flera av oss sjönk också med ena foten ner i glaciärsprickor, vilket tar på krafterna. Vidare med tanke på att rutten är helt ospårad var det en tuff och lång dag. Efter runt tio timmar var vi nere vid vårt nya läger som vi kallar Camp Desolation

3 July 2015

Tillbaka till Camp 1. Nu med full packning uppför samma spår som vi gjorde igår. 4,5 timmar tog det. Drygt 700 höjdmeterar. Helt ok fart. Klarblå himmel idag också. Med andra ord varmt uppför men men underbar vy över de vita bergen och dalarna som går i grönt blandat med ockrafärger i bruna och gråa nyanser. Tälten är nu resta i glaciäröppningen: en spektakulär lägerplats. Det var otroligt varmt här när solen låg på och det droppar från långa istappar. Vi fångar in det vattnet så mycket vi kan så att vi slipper smälta snö. I morgon kör vi mot läger 2 på runt 5500 meter. Där tar vi en vilodag. I och med det kommer vi ha fyra toppdagar. Efter 5500 m har vi två läger kvar, 6000 respektive 6500 m innan summit push.

2 July 2015

Vi bestämde oss för att reka Camp 1 innan vi släpade upp all packning. En ganska tuff bestigning med mycket pulsande i djup snö i nästan 45 graders lutning blandat med rullstensryggar. Jag spårade en stor del av det brantaste partiet i ibland midjedjup snö. Väl uppe hittade vi en öppning i glaciären där vi kan slå läger. Ner igen till vår lilla oas på gräs och en liten glaciärsjö.

30 June 2015

Pik Lenin Base Camp, Aschiktash Så kom vi då till base camp till slut. Vi lämnade camp 3 på ack-turen vid nio igår morse. Efter fyra timmars promenad nedför dalen bland nyfikna murmeldjur och genom hagelskurar väntade bussen på oss vid vägen. 5 km från baslägret havererade motorn. Föraren ringde ett par samtal och gick där efter ut med världens största verktygsset, öppnade huven och fixade problemet. Ingen verkstad, ingen mekaniker mitt ute på den Kirgiska slätten. Koolt! Tre km från BC bytte vi till en terränggående rysk minibuss som tog oss hela vägen fram. Skumpigt som fan men rätt kul. Vid lägret bodde lokala Kirger i en Yurt som jobbade för ryssen som drev den delan av lägret. Det runt tre-fyra företag som erbjuder faciliteter som mat, öl, övernattnings- och stabstält. Vi blev snabbt bekanta med familjen och bytte mat och prylar mot. Fantastiskt god yogurth och bröd.

28 June 2015

Topptur 3 från Camp 3 med kamvandring. Lämnade campet 07.20 i bra väder, jag, Jonn, Markus, Johan och Jan-Erik. Frank hoppade idag och Maria hade känning i sitt knä. Vi siktade på några pinackel-toppar på runt 5200 meter med en hyfsat radikal kamvandring på vägen dit. Snö var som vanligt tung att spåra i. Vi turades om att spåra, jag, Jonn och Markus. Första toppen var en snödriva tufft exponerad på båda sidorna. Därefter en ny kamvandring längs ett kraftigt snööverhäng. Jag spårade och plötsligt med en dov puff släppte en del av överhänget under min fötter. Som tur var hade jag fast mark under fötterna och ramlade inte med snön. Men nära var det minst sagt. Vi fortsatte 100 meter till då jag trampade genom spricka efter spricka tills vi bestämde oss för att vända på 5050 meter. På vägen ner vid sista ravinen satte sig Markus för att bajsa. I samma ögonblick öppnade sig himlen med en kraftig hagelstorm. Skitväder helt enkelt. Men bara 1,5 km från tälten.

27 June 2015

Topptur från Camp 3 upp till drygt 5000 meter Bättre väder idag. Flyt med tanke på att vi hade bestämt att göra den här turen idag. Vi satte iväg 8.20 efter en bastant frukost. Frukosten vi käkar är en slags müsli som vi blandar i tältet: havregryn, torrmjölk, socker, nötter, russin och kanel som vi slår kokande vatten över. Klart. Efter runt fem timmar hade vi tagit två toppar däruppe. Båda förmodligen obestigna. Jonn var först på den ena, jag på den andra. Från den andra kunde vi se något som liknade ett röse, kanske en flagga, på en topp någon kilometer därifrån. Annars har vi inte sett ett spår av människor sen vi lämnade militärerna för några dar sen. Nerfarten var tuffare än vi tänkt med pulsande i olika skikt av tung, blöt och hård snö. I sista ravinen innan tälten rasade det ganska mycket stenar ovanför några av oss. Ingen blev träffad och nu myser vi tälten efter en efterlängtad middag: hemtorkad köttfärs som vi uppgraderade med färsk vitlök och lök.

26 June 2015

Camp 3, 4250 m, Dag 5, Ack Efter två nätters och en dags snöande och regnande lämnade vi camp 2 i förmiddags. Vi vandrade i ca två timmar längs en ravin genom bland annat en vacker passage med lodräta klippväggar och är nu framme vid camp 3. På klippväggarna skönjade vi små coola mönster som såg ut som grottmålningar. Dessutom fanns det en liten grotta just där. Vi hittade en fin gräsmatta här uppe på en platå. Bra utgångsläge för toppturer. Kan bli en mindre sådan i eftermiddag om, återigen, vädret är med oss. Softar nu efter en deliciös lunch bestående av - nudlar. Det snöar, eller snarare haglar.

25 June 2015

Camp 2, 4100 meter, Dag 4 Acklimatisering. Jag var lite optimistisk om vädret igår: det har snöat hela natten och fortsatt under dagen . Klockan är ny kvart i två på eftermiddagen och det fortsätter att falla, nu, snöblandat regn. Så vi ruvar i tälten, läser, sover och slår dank mest. Får se om det blir läge för någon topptur senare i eftermiddag. Igår rekade vi en bit uppåt dalen där vi kunde identifiera eventuell plats för camp 3, runt 200 höjmeter upp och kanske 2 km fågelvägen uppåt dalen. Ett bra utgångsläge för olika toppturer. Vi skulle behöva minst två toppturer, varav en på ca 5000 meter, innan Lenin. För övrigt mår alla bra bortsett från att vara lite uttråkade pga vädret. Fick precis meddelande från Disa via satellittelefonen att hon blivit Mamma 😍. Vad glad jag bli!

24 June 2015

Camp 2 Vi är nu uppe på nästan 4100 meter. Vädret är ok hittills , lite blandat hagel med duggregn. Bättre början i alla fall än när vi var här i närheten 2012 då det började ösregna prick kl fyra på eftermiddagen. Igår när vi började vandra från camp 1 till camp 2 upptäckte vi något som liknade människospår vilket var överraskande eftersom området är i princip kliniskt rent rent från människor. Förutom oss då om vi ska räknas in i kategorin. Och mycket riktigt, mitt på gräsplatån där vi tänkt slå läger stod tre militärer med mausergevär och väntade på oss. Dom förbjöd oss glatt men bestämt att att campa där utan pekade med sina gevär till en annan gräsplatå en 2 km uppåt dalen. Tungt för oss som hade sett framemot skön vila. Kanske speciellt för mig som hade drabbats av akut magsjuka samma morgon. Men med hjälteinsats från bland annat Maria, Markus och Jonn som bar min utrustning de sista 500 meterna är vi här nu vid gott mod. Idag blir de lugnt med lite rekande, kanske en topptur

22 June 2015

På väg från Osh till Bordobo
Vi kom iväg vid 0900 efter en sedvanlig Kirgisk frukost bestående av stekt hotdog och ägg, torrt bröd, kex och sylt, té eller pulverkaffe. Dagen innan hade vi landat i Osh tidigt på morgonen. Efter ett par timmars sömn på hårda sängar lyckades vi köpa all mat för hela expeditionen. Vi sprang omkring i både supermarkets och bland matmarknader i katakomber och letade framförallt efter musli som inte var gjord enbart av socker. En av oss har redan drabbats av magsjuka. Jonn spydde hela natten men mår redan bättre. Nu några timmars skumpig bussfärd till acklamatiseringen. Kvällen igår var fuktig och varm. I dag fortsätter solen att slå in hett genom rutorna i bussen. Snart är vi på högre höjd och därmed svalare temperatur. Ryggsäckarna är laddade till max med mat och utrustning. Nu är vi på väg. På riktigt. Ingen återvändå. Det vi har med nu är vad vi har. Varken mer eller mindre. På väg!