Greece · 7 Days · 37 Moments · May 2018

Lindas resa genom Almyrida, Grekland


26 May 2018

Alltså vad tusan är det här med att man måste åka buss 20 meter för att åka runt ett plan som man kan gå till..? 😂😂 Klev upp 3:20. Hämtade ut frukostbox och checkade ut. Bussen skulle hämta oss kl 3:45. Lång busstur. På flygplatsen pep det om mig så jag muddrades av kvinnlig personal. Vet inte ens vad som skulle ha pipit? Köpte kaffe late - äntligen gott kaffe på riktigt. Men det var så hett så det fick kylas ned. På planet var det drickbart. Vi lyfte strax efter kl 06:00 och då var vi så hungriga och trötta. Tryckte i oss frukost och vilade sedan. På flyget till Kreta tog allt en evinnerlig tid innan vi fick något att äta men den här personalen var mycket effektivare så rätt snart fick vi frukost - igen 😆 Det gjorde verkligen ingenting då det endast innehöll bröd och pålägg. Planer var också mer coolt. Vi fick följa rutten på en display som föddes ned. 9:20 landade vi på svensk mark. Som du säkert förstår är vi trötta nu.. 💤😴

25 May 2018

Sedan gick vi mot Almyrida igen. Så vackra vyer. Har galet ont i ena knäet så det gick inte fort. Vi har sett en stor rovfågel idag. Svinmäktig. Idag var det riktigt soligt delvis och oerhört fuktigt. Ingenting torkar 😆 När vi kom fram till vår by så gick vi till stranden. Där låg vi och bara njöt av sista dagen här. Jag gråter en skvätt för jag tycker allt är så magiskt. Lyssnade på ljudbok och vågorna i bakgrunden. Tog tillsist ett skönt dopp (endast jag såklart MEN Lennart har doppat fötterna idag iaf!!) innan vi gick till hotellrummet för att fräscha upp oss till sista buffémiddagen här.
När vi kom till Plaka så gick vi till en restaurang och beställde mat. Jag tog en grekisk gryta som heter Stifado (som jag läst om) och till det fick jag friterad potatis. Vi fick in en god kaka som efterrätt som de bjöd på 😊 Vid. Bordet hade vi en tiggar-katt. Den (och alla andra kattor vi ser varje dag) sitter bara där och väntar på att få något eller att nån ska tappa ned någonting. Mjauar ibland som för att se till att vi inte glömt den.
Idag tog vi en promenad till Plaka, en liten by som ligger ovanför Almyrida. Så vi har spanat in vår lilla by uppifrån. Många vackra blommor, fåglar som kvittrar underbart och syrsor som g ilar på överallt. Biltrafiken är fortsatt galen, löskatter syns överallt. Idag såg vi en extremt skadad katt och en död ödla som myror kalasade på 😪
Kex och salta nötter samt vatten har vi haft med oss på våra utflykter 😊
Det här är alltså Hop on hop off buss. Vi fick hörlurar att plugga in på bussen och vi fick lyssna på en guide. Det gick att välja olika språk. På svenska lät han som tonåringen i Karl-Bertil Johnsons jul... 🤣 Då det inte pratades så spelades hemsk musik *darrar* Vi satt uppe på taket. Första turen upp till Mili höll jag på att bränna sönder röven då jag hade korta shorts på mig. Som tur var hade jag med en lättare kofta som jag kunde sitta på. På vägen tillbaka efter att vi gått Miliravinen så var det istället väldigt svalt.
Av någon outgrundlig anledning så kan jag inte välja utifrån alla foton jag har tagit så du får hålla till godo med de som går att visa nu så kanske du är tvungen att träffa mig för att se resten 🤪
Jodå, vi gick en hel del igår med ✌️
På förra resan, alltså den till Rethymnon, så började en liten tjej att tok-kräkas vilt i sätet intill. Det var inte fräscht alls! Jag är så tacksam att vi slapp det på denna bussresan. När vi kom till Kalives så var det fråga om att ta taxi eller spara pengar (och mitt knä) eller om vi skulle gå ändå. Det blev "det får gå ändå" så vi började så sakteliga promenaden. Återigen rasslande i buskar men denna gången var jag inte rädd då jag fixade att det skulle vara en ny gullig ödla. Men de ville inte visa upp sig. Det gick långsamt att gå. Vi var framme vid 20:15 och de säger middagen vid 21-tiden så vi var lite stressade. Vi hann dumpa grejer och fixa till oss och byta om till finare och osvettiga kläder (igår var det rejält varmt och soligt, enda dagen det varit så). Ännu en lång dag med äventyr är till ända.
Hade ju utlovat bilder på hotellrummet... Bry er inte om stöket 🙈

24 May 2018

Just ja! De kör verkligen som dårar här och gatorna är galet smala så det där med möte är ju en spännande upplevelse varje gång vi åkt taxi eller buss. För att inte tala om när vi har gått längst vägen!!! Det finns alltså inga gång- eller cykelbanor alls här så det är bara att hålla ögon och öron på helspänn sant att vara beredd att kasta sig åt sidan så att inte ena njuren stryker med och blir utsliten av en sidospegel...
Väl tillbaka i Rethymnocity så var det bara att gå snabbt som en iller för att hinna med bussen till Kalives (grannbyn). Det var rejält ont om tid och inte mycket tid till att fota även om jag hann smygta någon bild här och där 😉 När vi äntligen kom till busstationen så var det ett virrvarr av bussar, folk och fä och då det är ju rena rama grekiskan att läsa på skyltar 😂 Ja eller försöka förstå vad som ropas ut i högtalarna.. Tyckte att jag hört bussnummer och vi blev uppmanade att springa in och köpa biljetter, det gör man inte på bussen nämligen. Vi försökte gå på bussen, Lennart frågade om den gick till Kalives. Nej, nej, nej. Inte den här bussen , men strax kommer det en och DEN ska ni ta. En ny buss kom. Vi försöker gå på den. En kontrollant tittar på biljetten *skakar på huvudet*, nej, nej, nej.. inte den här bussen, det är en extrainsatt buss.. Det kommer snart en ny. På tredje försöket var det rätt 😂
När vi hade gått ravinen (som inte var så lång men det tog ändå tid) så fanns det inget ställe att hoppa på bussen igen. Vi frågade en man och han sa att vi skulle få gå rätt långt och att vi kunde stanna bussen efter vägen fastän det inte var ett stopp där så att säga. Det var långt in till centrum och tiden var knapp då vi skulle behöva börja åka mot hotellet, en resa som ändå skulle ta 50 minuter och då skulle vi inte vara framme utan då skulle vi vara i grannbyn några kilometer bort.. Plötsligt dök bussen upp och jösses vad vi vevade för att få komma med. Tack och lov släpptes vi på! Jag var så tacksam. Mitt knä har nu gett upp. De långa bussarna är verkligen inte gjorda för att köra på så slingriga och smala vägar högt uppe i bergens eller i centrum smala gator. Vid ett tillfälle fick vi möte och de var omöjligt att ta sig fram så en lokalbo fick guida bilen in i ett hörn så att vi kunde ta oss fram... Efter många om och men kom vi framåt.
Någon slags peppar (?), vindruvor och vackra blommor.
Det hade tagit betydligt kortare tid om jag hade varit blind. Så mycket vackert att fota så jag stannade mest hela tiden. Vi såg vackra fjärilar, en ödla igen, ännu mer blommor, träd och vid två tillfällen prasslade det till i buskage intill och jag hoppade till och undrade vad tusan det var. Jag var jätteskraj. Sedan blev vi attackerade av en jättesyrsa! Innan vi fattade vad det var. Herregud så läskig den var när den kom flygande rätt emot oss. Som jag skrek! Hade den haft öron så blev den nog döv! Vi skulle till Rethymnon för att åka en Hop on hop off buss. Man köper en dagsbiljett och sedan kör bussen en lång rutt med flera stopp som man kan hoppa av på. Sedan är det bara att hoppa på då man har sett det man ville på stället man hoppade av på. Vi ville gå en annan ravin - Mili ravinen. Det var oerhört vackert. Som en djungel verkligen. Mängder av fjärilar, ödlor, getter, vacker natur. Vi har sett vindruvor, apelsin-, citron-, oliv-,banan- och persikoträd!! Kanske även avokadoträd!
Idag tänkte vi ta oss till Rethymnon. Det är lite trickigt att ta sig dit. Först skulle vi behöva ta en taxi till Kalives, dvs åt fel håll, för att sedan åka buss åt rätt håll. Vi hade hört att taxikostnaden till Kalives skulle vara 5 euro (hade jag för mig) så när vi kom till taxistället och surgubben skulle ha 10 euro (och vägrade pruta när jag sa att jag hade hört billigare pris) så blev jag irriterad och sa till Lennart att nu går vi härifrån. Efter att ha frågat på ett annat ställe om priset verkligen stämde och fick ja på den frågan tänkte jag "inte fan går jag tillbaka och tar taxi nu" - pinsamt, så istället bad vi om att få veta hur vi skulle gå till Kalives. Det är en rejäl promenad med mycket upp och ned vid sidan av vägen men de har inte någon riktig trottoar eller gångbana så det var en härlig, spännande och stundvis skräckfylld promenad i naturen.

23 May 2018

Det finns en krog/taverna längst stranden som heter Captain Jack. Vi har inte ätit där men den är så cool. Många av restaurangerna ligger på båda sidorna av gatan som den gör på dessa bilderna..
Idag var det skapligt varmt och soldis. Det har antingen varit soldis och halvkallt eller som igår rejält molnigt. Idag regnade det lite grann med betoning på lite. Vi låg på stranden idag igen utanför samma ställe där vi också åt lunch idag = gyros 🍻 Melon efter maten fick vi on the house både igår och idag. 🍉

22 May 2018

Foton på kvällen när vi gick en kort promenad.
Idag var vi på CostAnitas strand hela dagen. Vi blev serverade med en stor flaska vatten vid våra solbäddar som vi inte behövde betala för då det var så dåligt väder enligt en av servitörerna.. Sedan åt vi lunch där. Jag drack öl!! Det gör jag aldrig annars! Åt god mat. Sedan återvände vi till stranden och fick återigen mera vatten av den superservicemindade tjejen! Det var stora vågor och blåste kraftigt men jag var tvungen att bada två gånger minst. Det var jätteskönt när jag väl kommit i. Så härligt att guppa med vågorna.
Kan fortfarande inte gå 🤪 Lennart plågar mig med trappor..
Vyer från frukoststället "Thea roof garden".

21 May 2018

Tog en promenad på kvällen. Kameran vill inte samarbeta med mörkret så det blir inte lika fint som i verkligheten. Det är små hus överallt som jag sett under dagtid. Tydligen är de upplysta på kvällstid 😍
Alltså efterrätterna... Omg!
Här provar vi bläckfisk..
Mååånga steg blev det. Efter en galen busstur som verkligen var skräckfylld så kom vi till hotellet vid 21:15. Vid det laget var vi galet hungriga och vi trodde att vårt hotell hade stängt serveringen. Så vi följde ett annat par som vi hade följt med från morgonen till ett annat hotell som ingår i den här resorten (vi får alltså använda oss av de tre olika hotellens grejer som restaurang, pool, gym). De höll på att plocka bort och vi förklarade att vi varit på utflykt och bad om att få nån rest iaf. Då sa han att det kunde vi väl ha sagt till om.. Men vi hade bokat utflykten från hotellet så det visste de ju redan.. När vi fått i oss några stackars rester och går till vårt hotell så visar det sig att den fina tjejen i receptionen hade lagt undan mat till mig och Lennart...

20 May 2018

Vår sjukt roliga guide Tomas. På vägen hemåt frågat han om alla är ok och så säger han att imorgon kommer benen att kännas konstiga - ni kommer att ha träningsvärk, men var inte oroliga, dagen efter så kommer det att vara betydligt värre för att inte tala om dagen efter det... I skrivande stund kan jag knappt gå!
Här står vi och väntar på båten som ska ta oss till Sougia där en buss ska ta oss tillbaka till hotellet. Så trötta nu.
På slutet gick det inte fort trots att det då var enklare terräng. Mina ben tyckte att de hade gjort sitt. Här har vi vandrat klart och äter en liten sallad på en taverna i Agia Roumeli. Så hungriga.
Här är det smalt men det är inte Iron gate som ska vara 3,5 meter. Tror det är just därefter. Cool och mäktigt var det att stå här!
Så läskigt att gå inunder stora klippor. På en del platser står det "Great danger, balk quickly".. Det varnas för stenras. Det finns en sorts get som är utrotningshotad som heter kri-kri och vi skulle passa oss om vi gick under dem för de kanske satte igång ett stenras. Men en fallande get är nog inte så kul att få i skallen det heller.. 🤣
Vandringen går från Xyloskalo (nära Omalos) på en höjd av 1230 meter ner till Agia Roumeli tog oss 5 timmar och 47 minuter totalt (inklusive raster). Det var verkligen magiskt och så mäktigt. Det går inte med ord att beskriva! Och fotona visar inte en rättvis bild av hur det ser ut i verkligheten och hur det känns med dessa massiva berg som är så höga. Lennart och jag såg en liten ödla som kikade fram.
Det är inte en lätt promenad: klyftan är 16 km lång och stigen är stenig och brant på många ställen. I början är det vansinnigt sluttande och det är på en hisnande höjd så det var läskigt att titta ned ☠️
Det var verkligen brådjupa stup och inte mycket till vägräcken så det var oerhört otäckt att åka den stora bussen på slingriga vägar.
Vi blev upphämtade 5:15 utanför hotellet så de här bilderna är tagna från bussen tidigt som tusan medan solen håller på att gå upp. Vi är på väg mot en stor utflykt: Samariaravinen! Det sägs att det är den längsta ravinen i Europa. Det är också ett område med fantastisk natur med vackra blommor, träd och små vattenfall. Sedan går klyftan mycket djupt mellan lodräta klippor genom bergen för att slutligen nå fram till Agia Roumeli vid libyska havet.

19 May 2018

Vi bor på Almyrida Resort (Residence) och här är bilder på omgivningen